Den enes plåga är den andras njutning

"Ett ylande steg ur folkhavet, ett vilddjurstjut. Den pinande glädjen över att se någon annan pinas. Någon hade lidit och gjort deras lidande litet mindre"

Citatet ovan är taget från sidan 63 i boken, och är från när Henning, Tummen, Klara och Matilda är på den offentliga avrättningen av den unga kvinnomördaren Göthe.

Jag valde detta citat för jag tycker att det har en viktig poäng som kan jämföras med hur vi lever idag.

Som jag nämnde så var det här en offentlig avrättning.  Att folk blev avrättade är en sak som inte är speciellt konstigt eftersom de begått ett grovt brott. Men jag kan inte ritigt förstå hur folk frivilligt ville gå och se någon dö möt sin vilja. Som i citatet att ens egen smärta skulle minska för att se någon som har det värre.

När jag läser detta förstår jag verkligen hur illa folk hade det och vilket egosamhälle man levde i. Den ända man kämpade för var sig själv, och det fanns inga krafter över efter det att hjälpa andra med.

"Några kvinnor som tagit sina småbarn med sig skrek och trätte, ungarna klämdes och grinade"

En annan viktig sak som jag kom att tänka på under avrättningen också var att föräldrar faktiskt tog med sig sina barn till händelsen. Vilket är ännu märkligare än ovanstående. Jag tolkar det så att man på den tiden att inte ålder betydde så mycket. Bara för man var barn betydde det inte att man inte kunde arbeta eller göra andra saker som vi idag anser barn vara för unga för. De normer och regler vi har idag om ålder och skillnaderna mellan ett vara vuxen och att vara barn fanns inte så mycket.   

/Simon